Och sen tog det stopp (om skrivkramp)

Sen sist. Efter att ha gjort en ordentlig plan (ett synopsis), skissat på innehållsförteckning, karaktärsgalleri och lite annat kom jag ju äntligen igång och började skriva!

Tack vare Skriv! fick jag mycket pepp och tips som gjorde att jag höll i min plan. Vi var några stycken som gick samman och började ge respons på varandras synopsis och lite på texter. Det var jätteroligt och givande. Karaktärerna började ta liv och jag upptäckte känslan av att ”berättelsen hände”. Mina huvudpersoner talade om för mig vilka de var och jag följde dem och skrev lite här och var i berättelsen.

Men sen tog det typ stopp. Sommaren hände och det blev svårt att hinna med allt. Vi hade massor av härligt besök, jag läste böcker, vi badade och sprang i skogen. Underbara sommar. Jag ångrar inte en sekund men skrivandet kanske inte tog mig riktigt så långt som jag hade hoppats.

Så nu. Den där gränsen när motivationen går över till press. Så hårfin och svår att förstå sig på.

  • Jag tvivlar på berättelsen
  • Jag skriver inte på berättelsen

Jag sitter i detta nu och har börjat fundera på nya berättelser och saker att skriva på. Jag vet att jag borde ge berättelsen en chans men samtidigt vill jag inte slarva bort alla idéer som dyker upp och som pockar på uppmärksamhet. Tänk om det är en av de idéerna som blir den där boken?

Men.

Skriv! säger jag och min skrivkompis

En mycket bra sak som hänt sen sist är att jag genom Skriv! har fått mig en skrivkompis. Vi hade vårt första möte i torsdags och det känns väldigt skönt att bolla känslor, idéer och tankar kring skrivandet med någon som också skriver.

Det började med att vi var den där lilla responsgruppen, men eftersom grupperna ska göras om enligt tips från coachen delade vi oss istället i skrivkompispar.

Det jag kom fram till efter vårt möte i torsdags var att jag kan fundera på berättelser, planera, fixa och redigera hur mycket som helst, men själva berättelsen kommer inte hända så länge jag inte skriver på den. Så. Jag måste ju bara göra det. Det förstår jag ju. Så jag ska försöka.

Men för att inte tappa bort nya idéer har jag en idébok nära till hands. Och just nu tänker jag mig att om skrivglädjen i bokprojektet inte håller uppe så måste det ju vara ok att skriva åtminstone någon liten berättelse in emellan. För att hålla ångan uppe liksom. Det är väl i alla fall bättre än att inte skriva alls. Eller vad tror ni?

I övrigt inspirerar naturen mig väldigt mycket just nu. Svampplockning, löpning och utomhustid är guld värt för sinnet. Kom precis tillbaka från en kvällspromenad mellan åkrar, tågräls, hus och hästhagar.

Luften andas sommar, men vinden höst. 
Det doftar torra löv och solnedgång. Grusvägen under himlen.

Idén om att skapa en ny vana

Jag vill så sjukt mycket. Jag vet att det är orealistiskt men det hindrar inte att jag vill! Och det som gör det svårt är att jag känner att jag är på gång. Snart kommer det. Allt det där som vill ut, allt jag vill göra, uppleva, uttrycka. Det är på väg. Men det kommer sååååå lite.

Exempel på saker jag vill göra (och kommer göra!): Skriva en bok, resa till världens alla hörn (eller åtminstonde ett par), träna, springa, vara i naturen, koppla ner (alltså internet), leka, bara vara, plantera i trädgården, renovera, köpa grill, skriva dagbok(!), gå på lunchkonsert, läsa bloggar, läsa böcker, läsa inget, laga mat, laga bättre mat, ringa kompisar, träffa kompisar… åka och jobba.

Men en dag i veckan gick jag upp tidigt och passade på att skriva. Då tänkte jag att det kunde bli en ny vana. Gå upp lite tidigare varje dag för att skriva av mig lite av allt det där som vill ut. Även om det bara är några rader, typ 10 minuter. Det är då jag har som mest krut i kroppen för min egen kreativitet. Det är då jag bestämmer mig för att ”ikväll ska jag skriva”, men när kvällen kommer har jag ingen kraft. Genom att göra detta är min tanke att kunna samla alla tankar, få ur mig onödiga saker som ligger och tar plats och dessutom blir det en möjlighet att skriva fram saker.

Jag testar. Jag skriver dagbok för att få ur mig mina idéer. Det blir som en ”att göra lista” i dagboksform. För det har jag så det räcker! Kanske kan jag slippa trello, todoist och kalendernotiser när jag inte jobbar i alla fall. En god tanke.

Återkoppling utlovas.